Gelleråsen 5-6 maj

Då var det dags igen, Två dagars träning på Gelleråsen.
Resan började som vanligt med att lasta kvällen innan och då även en supermotohoj som Sebban fått för sig ska vara mkt fränare än en 1000 kubiks racinghoj!
Onsdagsmorgon kl 5 bar det iväg mot Karlskoga via Örebro för att hämta Andreas saker som han inte kunde ta på ryggen då han är gatmupp och ban-oskuld och skulle köra hojen till banan.

Dagen flyter på men tiderna är inte riktigt vad man skulle önska. På Sebbans order slutar jag kolla på laptimern och försöker bara köra så avslappnat som möjligt och pröva lite nya spår samt ändra lite på in/utgångshastigheten. Sista passet går jag på lite hårdare och då plötsligt ligger jag på stabila 1,14-1,15 tider.
Vädret har varit riktigt bra hela dagen med ca 15 grader och sol men lagom tills jag lyfft upp hojen på depåstöden kommer spöregnet.
Vi trycker ihop oss i tältet och grillar korv samtidigt som kvällsträningen drar igång. Det är en svårslagen middagsunderhållning att kolla på Pro superbike förare och ett gäng ferraribilar som gör upp på banan.
När solen går ner är det dags att krypa in i bilen och sova.
Klockan 2 vaknar jag av att det är svinkallt i skåpet och jag har fått punka på luftmadrassen, nån har ställt fläkten på frostvaktsläget så det är närmare nollgradigt!


Torsdagen gryr och vi hoppar upp någorlunda pigga för att koppla in däckvärmarna och käka frukost som består av en micropizza och red bull tills fiket öppnar så man kan få i sig lite kaffe.
Körningen går kanon och jag sätter personbästa på 1,13,66.
Det börjar gå brett i utgångarna så jag åker i depå och byter bakdäck och äter lunch.
Efter käket och med ett nytt hårdare däck ger jag mig ut igen för att se om jag kan pressa tiderna lite till, målet var 1,12 men det gick inte den här gången. Det var öppen depå resten av dagen så det var en salig blandning av gatåkare/Licensförare på banan hela tiden och jag fick inte ett enda fritt varv, men å andra sidan vart det mkt omkörningar och det är ju alltid kul.

Tack till Sebba och Andreas för två riktiga guld dagar, det är ju allt runtomkring åkningen som gör det till vad det är och det e betydligt roligare att sova i minusgrader och åka dryga 50 mil i racebussen ihop.











Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0